Vad är uträtad halslordos?

Uträtad halslordos, även kallad förlust av cervikal lordos eller rakhet i halsryggraden, beskriver ett tillstånd där nacken blir onormalt rak och förlorar sin naturliga fysiologiska kurvatur.

Uträtad lordos i nacken och Atlaskotan

Uträtad halslordos och en förskjuten Atlas är nära sammankopplade. Medan andra avsnitt på webbplatsen analyserar orsakerna och effekterna av en förskjuten Atlas på kroppshållningen, fokuserar vi här på konsekvenserna av uträtad halslordos jämfört med den naturliga fysiologin och hur detta problem kan lösas.

En förskjuten Atlas kan orsaka överdrivet tryck på nerver och blodkärl i området kring de felställda kotorna. Om Atlas är förskjuten framåt på båda sidor tenderar de underliggande kotorna att följa denna rörelse, vilket leder till en rakare hållning i nacken. Detta tillstånd har ännu allvarligare konsekvenser än enbart en vridning av Atlas. Båda typerna av felställningar kan dessutom överlappa varandra – Atlas kan vara förskjuten framåt samtidigt som den är roterad eller sidoförskjuten.

Relationen mellan Atlas position och halslordosen är starkt dubbelriktad: Om halsryggraden utvecklar en uträtad halslordos på grund av underliggande obalanser leder detta oundvikligen till en statisk framskjutning av den första kotan; på samma sätt påverkar en framskjuten Atlas nackens form och gör den rakare. Dessa två problem utvecklas tillsammans och uppträder ofta samtidigt. Med andra ord: En förändring av Atlas position är ofta förknippad med en förändring av nackens naturliga krökning – och vice versa. Detta ömsesidiga beroendeförhållande visar hur viktigt det är att beakta både Atlas position och nackens generella form för en effektiv och långsiktig lösning.

En framskjuten Atlas kan orsaka en bilateral kompression av jugularvenen och avsevärt minska det venösa avflödet. Eftersom det venösa flödet är den huvudsakliga dräneringsvägen för cerebrospinalvätskan kan en sådan kompression utlösa en kedjereaktion med negativa effekter i flera områden, inklusive neurologiska aspekter.

Cerebrospinalvätskan cirkulerar runt hjärnan och ryggmärgen och har viktiga funktioner, som mekaniskt skydd mot yttre påverkan och eliminering av metaboliska restprodukter. Alla hinder i det normala flödet kan leda till ökat intrakraniellt tryck och minskad eliminering av toxiner, vilket kan ha potentiellt negativa effekter på det centrala nervsystemets funktion. Läs mer här: Effekter på cerebrospinalvätskan.

Vi borde inte bli förvånade om vi lider av huvudvärk, migrän, yrsel och många andra besvär om blodet inte kan rinna fritt från skallhålan och korrekt eliminering av restprodukter därmed förhindras!

Ändå påstår skolmedicinen att neurologiska sjukdomar är obotliga, i stället för att ta hänsyn till att hjärnan med tiden förvandlas till en sorts avfallsstation. Om vi jämför hjärnan med ett akvarium insisterar läkarna på att ge fiskarna kemiska substanser, samtidigt som de låter dem fortsätta simma i sina egna exkrementer, i stället för att välja den enklaste och mest logiska lösningen: att byta ut vattnet!

Från tillfälligt till permanent

För att förstå problemet fullt ut är det viktigt att skilja mellan ett tillfälligt och ett permanent tillstånd. Ett tillstånd som är PERMANENT har en helt annan påverkan än en TILLFÄLLIG händelse.

När nacken böjs utövar musklerna tillfälligt tryck på nerver och omgivande blodkärl. Denna typ av belastning tolereras vanligtvis utan negativa konsekvenser, eftersom den är dynamisk, varierande och kortvarig. Så snart nacken återgår till en neutral position försvinner kompressionerna.

Situationen är däremot annorlunda om halsryggradens avslappnade hållning permanent avviker från sin idealiska form – då blir kompressionerna konstanta och påverkar flödet av kroppsvätskor samt överföringen av nervsignaler (Besvär i Vagusnerven). I sådana fall försöker kroppen anpassa sig och skapa en ny balans. Denna anpassning kan dock ha olika, ofta negativa, effekter på kroppens allmänna funktion och balans.

Besvär och symtom vid uträtad halslordos

Om utvecklingen av uträtad halslordos fortsätter under lång tid utan att lämpliga åtgärder vidtas för att korrigera den, är det mycket troligt att halsryggraden helt rätas ut eller till och med utvecklar en omvänd krökning.

Här är några av de möjliga konsekvenserna:

• Känsla av tyngd i huvudet
• Spänningshuvudvärk
• Synstörningar som inte orsakas av andra sjukdomar
• Nack- och axelsmärta med stelhet – Muskelsvaghet
• Känsla av en klump i halsen och sväljsvårigheter
• Yrsel och känsla av instabilitet
• Besvär i Vagusnerven
• Tinnitus
• Bettfel med tandgnissling och käksmärtor
• Diskbråck i nacken – Domningar och stickningar i armarna
• Degeneration av halsryggraden och artros
• Förträngning av nervkanalen (Foramenstenos / Spinalkanalstenos)
• Bildning av osteofyter
• Deformerande spondylos – Kotglidning (Spondylolistes)
• Ryggsmärta – Kroniska muskelspänningar

Vad orsakar uträtad halslordos?

En uträtad halslordos uppstår på grund av en obalans mellan de främre och bakre muskelkedjorna i ryggraden, ibland i kombination med ligamentlaxitet i vissa ryggsegment. Förlusten av lordosen är ofta en anpassningsreaktion på en felställning, en obalans eller en lokal skada i den övre eller nedre delen av ryggraden. Halsryggraden är oupplösligt kopplad till rörelsen i bröst- och ländryggen – och vice versa. Det innebär att varje förändring eller obalans i något av dessa områden direkt kan påverka de andra. Ett problem i ländryggen kan exempelvis skapa en uppåtgående kedjereaktion som leder till en förändring av halslordosen. Liknande interaktioner kan ske även i andra riktningar.

Orsaken till uträtad halslordos kan vara multifaktoriell, vilket innebär att flera utlösande eller förvärrande faktorer kan samverka för att orsaka detta tillstånd. Dessa måste identifieras och, om möjligt, korrigeras innan den fysiologiska halslordosen kan återställas.

Whiplashskada

Instabilitet eller ligamentskada i halsryggraden

Atlaskotan C1 förskjuten och framåtförflyttad

Obalanserade, atrofierade eller underutvecklade muskelkedjor

Malocklusion med otillräcklig vertikal dimension

Luxation av svanskotan i cirka 25 % av fallen (Källa: Prof. Daniele Raggi)

Överdriven användning av elektroniska enheter med felaktig hållning

Som följande animationer visar, är Atlaskotan vid en uträtad halslordos ständigt förskjuten framåt, liknande den position som huvudet normalt antar vid framåtböjning och när hakan dras mot bröstet. Det är en tillfällig position som dock blir permanent. Detta tillstånd orsakar ett konstant, onaturligt tryck på de inre strukturerna i halsen.

Uträtad halslordos och Bettfel

Om samtidigt Malocklusion föreligger, såsom ett lågt bett och därmed en bakåtplacerad underkäke, förvärras situationen ytterligare på grund av det bakåtgående trycket från käkledskondylen, vilket komprimerar käkleden (TMJ). På lång sikt degenererar leden, för att inte tala om de skador den orsakar på omgivande strukturer.

Tändernas höjd (bettets vertikala dimension) avgör underkäkens position i förhållande till skallen. För att korrigera den bakåtplacerade underkäken permanent är det därför avgörande att återställa en korrekt bettställning (relationen mellan den nedre och övre tandraden) och se till att tändernas höjder är balanserade. Behandlingar som enbart fokuserar på musklerna kan bara ge en symptomatisk och tillfällig lindring. Utan en justering av bettförhållandena och tandbågens höjder kommer problemet att kvarstå.

Hur uppstår en uträtad halslordos?

Det finns två omständigheter där detta sker:

• Det utvecklas gradvis över tid på grund av dåliga hållningsvanor.
• Det uppstår till följd av traumatiska händelser, såsom en whiplashskada, ett fall eller en intubation vid kirurgiskt ingrepp under narkos.

Fallen av uträtad halslordos ökar markant, vilket tyder på att nya, utbredda skadliga hållningsvanor har uppstått under de senaste åren.

Idag har det blivit normalt att spendera många timmar framför skärmar på bärbara datorer och smartphones. Denna vana är nu så utbredd att den betraktas som huvudorsaken till ökningen av uträtad halslordos samt en rad andra relaterade hälsoproblem. Den hållning som induceras av långvarig skärmanvändning, där nacken lutas framåt och nedåt, bidrar till förlusten av den naturliga krökningen i halsryggraden och har negativa effekter på den allmänna hälsan.

Begreppet ”Mobilnacke” beskriver de skador som kan uppstå i nacken, ryggraden och den allmänna kroppshållningen vid långvarigt stirrande på en skärm medan nacken hålls i en framåtlutad position.

Det är inte bara synskärpan som kan försämras avsevärt – till glädje för glasögon- och kontaktlinsindustrin, som gynnas av en växande marknad – utan även halsryggraden påverkas negativt av den ständiga framåtböjningen och nedåtblicken under många timmar om dagen.

Den resulterande närsynheten och andra synfel förvärrar situationen ytterligare och skapar en ond cirkel: synförsämringar får individen att flytta huvudet närmare skärmen för att se bättre – vilket ytterligare försämrar kroppshållningen.

Även om måttlig användning av datorer och mobiltelefoner inte nödvändigtvis har negativa effekter, är det avgörande att upprätthålla en god hållning under användningen. Den ackumulerade effekten av många timmars dagligt skärmtittande kan dock faktiskt vara skadlig och öka risken för att förlora den naturliga krökningen i halsryggraden. Den ökade förekomsten av distansarbete och hemmakontor har förvärrat problemet ytterligare, eftersom många människor tillbringar ännu mer tid sittande och böjda över sina enheter i hemmiljöer som ofta är mindre ergonomiska än traditionella kontor.

Om det är oundvikligt att spendera många timmar framför en skärm varje dag, är det viktigt att vidta åtgärder för att minimera de negativa effekterna på hållningen. Det rekommenderas att placera skärmen i ögonhöjd för att undvika att huvudet och nacken lutas framåt. Att arbeta på en bärbar dator som står direkt på bordet tvingar nacken i en ogynnsam position. Helst bör en tillräckligt stor extern skärm användas, placerad på en höjd och ett avstånd som möjliggör en upprätt och avslappnad hållning. Dessutom bör användningen av mobiltelefonen begränsas till det nödvändiga.

Vänj dig vid att hålla din smartphone i ögonhöjd istället för att sänka huvudet för att titta på den. När du arbetar vid en dator, placera skärmen i ögonhöjd. Om du använder en bärbar dator kan du investera i ett trådlöst tangentbord eller ansluta en extern skärm för att undvika att ständigt titta nedåt.

En mobiltelefon, en surfplatta eller en bärbar dator utan en ordentlig extern skärm kan accepteras för tillfällig användning under dagen, men de är absolut olämpliga för längre arbete eller – ännu värre – timmar av spelande. Efter flera år av dålig hållning, med huvudet konstant nedåtlutat, kommer både synen och nacken oundvikligen att drabbas av allvarliga konsekvenser.

Om du tror att du sparar pengar genom att välja undermåliga och för små skärmar som inte är lämpliga för flera timmars användning, tänk på hur mycket du senare kommer att behöva spendera på din hälsa när din nacke degenererar och blir en källa till oro och kronisk smärta.

Detta är den hårda verkligheten i vår tid:

En stillasittande livsstil står i direkt motsats till ryggradens dynamiska natur. Långa perioder utan rörelse leder till stelhet i det muskuloskeletala systemet. Denna stelhet orsakar muskelspänningar, försämrar blodcirkulationen och ökar mottagligheten för skador.

Om du har ett kontorsjobb där du sitter länge framför en skärm, är det extremt viktigt att ta regelbundna pauser, resa dig upp, röra på dig och göra stretchövningar. Lika viktigt är det att ha regelbunden fysisk aktivitet utanför arbetet för att hålla kroppen aktiv och flexibel, samt för att främja allmän hälsa och välbefinnande.

Din framtida hälsa beror till stor del på dessa enkla men grundläggande vanor. På internet finns det många videor med stretchövningar som är särskilt anpassade för kontorsmiljöer.

Barn, datorer och mobiler

Problem med ryggraden blir allt vanligare bland ungdomar. Istället för att röra sig utomhus tillbringar många sin tid framför en skärm – en situation som hindrar kroppens och muskulaturens harmoniska utveckling genom hälsosam fysisk aktivitet.

Denna trend bidrar i hög grad till både fysisk och mental svaghet. Vi uppfostrar en generation av försvagade ungdomar som lider av allvarliga hälsoproblem. Om man dessutom lägger till en dålig kost full av socker och energidrycker, kan vi förvänta oss en generation av zombies, utan vitalitet och motivation, oförmögna att hantera livets utmaningar. Vad gör föräldrar för att förhindra detta?

Vilka är de långsiktiga konsekvenserna av uträtad halslordos?

Medan en tillfällig uträtning av halsryggraden kan tolereras utan omedelbara konsekvenser, kan de långsiktiga effekterna av detta tillstånd påverka hela det muskuloskeletala systemet, inklusive diskarna. Att leva under lång tid med en förlorad eller till och med omvänd nackkrökning leder till strukturella och funktionella förändringar i ligament, kotor och diskar. Dessa strukturer har en viss plasticitet, vilket innebär att de kan förändras och deformeras över tid vid konstant belastning.

Medan muskler har förmågan att dra ihop sig eller sträckas ut och sedan återgå till sin ursprungliga form utan bestående skador, kräver form- och strukturförändringar i ligament och diskar mycket längre tid samt riktade åtgärder för att kunna återhämta sig. Av denna anledning är det i allmänhet lättare att återställa halslordosen hos en yngre person som inte har levt i flera år med en felaktig hållning.

Diskarna i ryggraden behöver regelbunden rörelse för att förbli friska. När nackens naturliga krökning förändras, påverkas också rörelsen i de enskilda kotsegmenten. Detta leder till att diskarna utsätts för en konstant och ojämn tryckfördelning, vilket resulterar i progressiv volymförlust. Följaktligen upphör vissa segment i ryggraden att röra sig korrekt, medan andra blir överrörliga, vilket påverkar ledernas stabilitet. Denna obalans, i kombination med ökad belastning och minskad rörlighet, kan påskynda degenerationen av diskarna.

Ryggraden blir svagare och mer utsatt när den förlorar sina naturliga krökningar, som ger den motståndskraft och flexibilitet. Personer som har förlorat den fysiologiska lordosen i nacken löper en högre risk för allvarliga skador, särskilt vid trauman såsom bilolyckor, fall från hög höjd eller slag mot huvudet med tunga föremål. I sådana situationer kan en ryggrad utan sina naturliga krökningar inte längre fördela mekaniska krafter effektivt, vilket ökar risken för skador.

Den fysiologiska halslordosen spelar en avgörande roll för nackens strukturella och funktionella integritet. Förlusten av denna krökning kan leda till att den mekaniska belastningen på facettlederna och de mellanliggande diskarna ökar med fem till tio gånger. Denna ökade tryckbelastning per ytenhet på dessa strukturer kan påskynda deras slitage och leda till degeneration av halsryggraden. Denna degenerativa process orsakar en rad olika symtom, som dock sällan kopplas till uträtad halslordos. Att förstå denna mekanism understryker vikten av förebyggande åtgärder för att bevara ryggradens hälsa.

Om den naturliga halslordosen, som jämnt fördelar huvudets vikt, minskar eller försvinner, måste nack- och skuldermusklerna arbeta hårdare för att stödja huvudet. Denna överbelastning kan orsaka muskelspänningar och smärta samt öka risken för kroniska besvär. Dessa begränsar inte bara rörligheten och förstärker smärtan, utan ökar också trycket på diskarna. Det ökade trycket påskyndar degenerationen av diskarna och leder till en ond cirkel av smärta och förslitning av ryggraden, vilket kan påverka livskvaliteten avsevärt.

Om en disk efter en lång period av degeneration spricker på grund av konstant, ojämnt kompressionstryck, kan den tränga in i ryggradskanalen, där nerverna löper ut. Detta kan orsaka smärta och domningar som strålar ut i armarna eller – vid ett ländryggsbråck – i benen.

Även om det ofta antas att ett diskbråck eller en diskbuktning orsakas av att lyfta tunga vikter eller av ansträngande arbete, är ett liv i åratal med en upprättad ryggrad en betydligt större faktor.

Om man jämför kotorna med två brödskivor och disken däremellan med majonnäs, skulle överdrivet tryck på smörgåsen få majonnäsen att rinna ut och fläcka ner kläderna. Skolmedicinen, med sin begränsade synvinkel, skulle helt enkelt skylla på majonnäsen för fläckarna istället för att identifiera det överdrivna trycket som den verkliga orsaken. Detta enkla exempel illustrerar ett vanligt paradigm: Offret för omständigheterna betraktas felaktigt som orsaken till problemet.

Ett ofta underskattat och för många svårt att förstå koncept är följande: En försämrad ideal hållning och den resulterande permanenta obalansen leder till att vissa ben i skelettet permanent hamnar i en felaktig position. Denna felställning begränsar inte bara benens korrekta rörelse, utan utövar också konstant tryck på de omgivande mjukvävnaderna. Dessutom blir de obalanserade muskelkedjorna spända och hypertona, vilket gör att de utövar onormalt, ihållande tryck på den omgivande vävnaden – inklusive nerver, lymfkärl och blodkärl. Denna situation utlöser en ond cirkel av dysfunktioner som förstärker varandra och ytterligare förvärrar det kliniska tillståndet.

Att ta itu med problemet vid dess rot är därför avgörande; utan detta steg förblir en slutgiltig lösning ouppnåelig. Det borde inte förvåna oss att kroppen inte fungerar korrekt när dess försörjningsvägar är inskränkta på flera ställen och nervsignaler störs. Den verkliga överraskningen är snarare att vissa kroppar fungerar relativt bra trots dessa ogynnsamma förhållanden. Denna anmärkningsvärda anpassningsförmåga speglar människokroppens motståndskraft men visar också hur viktigt det är att identifiera och korrigera de verkliga orsakerna till besvär istället för att enbart hantera de resulterande symtomen. Förebyggande försummas alltför ofta – först när det är för sent söker man lösningar.

Metaforen med en fot på en vattenslang illustrerar mycket väl hur ett konstant hinder kan påverka ett systems funktion. Om du vid varje trädgårdsbevattning ställer foten på slangen, bör du inte bli förvånad om din trädgård torkar ut. På samma sätt inser många människor inte att en felaktig hållning begränsar deras egen ”livsviktiga cirkulation” – vare sig det gäller blodflöde, nervöverföring eller andra fysiologiska processer. Istället för att identifiera orsaken och ta bort hindret – det vill säga ”lyfta foten från slangen” – nöjer de sig med olämpliga lösningar som rekommenderas av läkare och som inte bara är ineffektiva utan ofta förvärrar problemet ytterligare. Denna analogi belyser vikten av att drabbade personer självständigt och noggrant förstår de verkliga orsakerna till sitt problem, så att de kan välja terapeutiska metoder som syftar till att lösa grundorsaken till störningen istället för att enbart hantera symtomen.

Bakåtböjning av halsryggraden (paradoxal kyfos)

Ett ännu allvarligare tillstånd än en uträtad halslordos är en halsryggrad med paradoxal kyfos. Det är viktigt att förstå att symtomen under korrigeringsprocessen av en paradoxal kyfos initialt kan förvärras. Denna tillfälliga försämring kan felaktigt ge intrycket av att situationen blir värre, vilket kan leda till att man avbryter de påbörjade korrigeringsåtgärderna. Detta fenomen uppstår eftersom halsryggraden måste genomgå en kritisk fas: Den måste först räta ut sig till en rak position innan den kan börja krökas framåt igen och återfå sin naturliga fysiologiska kurvatur. Under denna övergångsfas är den mer utsträckt och utsätts för ökad spänning, vilket kan förstärka de upplevda symtomen.

Vid korrigering av en bakåtböjd halsryggrad är det oundvikligt att genomgå denna mellanfas. Denna process kan jämföras med principen hos en förbränningsmotor: Kolven måste nå sitt övre dödläge för att vevstakens andra ände ska kunna röra sig nedåt på andra sidan av vevaxeln.

En rak hals är längre än en böjd

En uträtad halsryggrad verkar vara ”längre” än samma hals med en normal lordotisk kurvatur. Du kan enkelt testa detta själv: Ta en bit tråd och håll den spänd mellan dina fingrar. När du för ihop händerna böjs tråden och avståndet minskar; när du drar isär händerna sträcks tråden ut och avståndet ökar. Samma sak händer i nacken när halsryggraden rätas ut. När nacken blir längre utsätts hjärnan för ett konstant drag nedåt, och även kärl samt nerver påverkas av denna kontinuerliga belastning. Jag känner inte till att läkare tar hänsyn till denna aspekt, trots att det är en grundläggande mekanisk princip. Man kan misstänka att Chiari-missbildning (lillhjärnan sjunker ned i spinalkanalen) och Eagle-syndrom (förlängning/förkalkning av styloidutskottet) kan vara en av konsekvenserna av uträtad halslordos eller åtminstone förvärras av den.

Vad gör läkaren i sådana fall?

Inom medicinen tenderar man att passivt observera uträtad halslordos istället för att effektivt ingripa i dess tidiga stadier – tills det slutligen är oåterkalleligt för sent. Förutom att ställa diagnos och försöka lindra de associerade symtomen vidtas sällan konkreta åtgärder för att återställa den fysiologiska halslordosen. Det påpekas inte ens att en utebliven intervention för att återställa lordosen oundvikligen leder till en irreversibel degeneration av nackens strukturer. Denna tystnad kan bero på att det inom skolmedicinen saknas konkreta lösningar för att korrigera en upprättad halsryggrad eller Atlas' position på något sätt – eftersom det naturligtvis inte finns några läkemedel för att lösa mekaniska problem. Följaktligen blir problemet helt enkelt IGNORERAT.

Kanske får du höra att uträtad halslordos är vanligt och inte utgör någon särskild anledning till oro. Samma, fullständigt absurda argument används även när det gäller förskjuten Atlas: Enligt skolmedicinen ska man inte fundera för mycket på det – trots att en effektiv Atlaskorrigering med Atlantomed i praktiken ofta löser många symtom som förblir olösliga med läkemedel.

De föreslagna lösningarna för att behandla följderna av uträtad halslordos begränsas ofta till att ordinera en antiinflammatorisk medicin för att lindra besvären, en smärtstillande tablett mot huvudvärk (om sådan finns) och eventuellt ytterligare ett läkemedel mot yrsel – och så vidare för alla andra symtom som är kopplade till uträtad halslordos. Kanske ordineras du fysioterapi, trots att man aldrig har sett att den fysiologiska halslordosen återställs genom detta. Kanske får du rådet att träna och minska stress – ett vagt råd som ofta är svårt att genomföra. Det är inte ovanligt att symtomen tillskrivs psykologiska faktorer eller ångest, särskilt när en tydlig förklaring eller lösning på de presenterade besvären saknas – ett vanligt mönster när läkare inte kan rättfärdiga sina totala misslyckanden i att faktiskt lösa ett problem. Detta tillvägagångssätt kan jämföras med att ignorera en felaktig hjulinställning på en bil och rekommendera att man helt enkelt fortsätter att köra utan att oroa sig för den oundvikliga asymmetriska och för tidiga däckslitningen. Det speglar en viss uppgivenhet inför situationen – möjligen på grund av frustration över bristen på effektiva terapeutiska alternativ inom den traditionella medicinska utbildningen.

Ska vi tala om den mer än vilseledande reklamen som endast är tillåten i Italien? Reklamen för en känd medicin lyder: ”Den cervikogena huvudvärken uppstår på grund av en inflammation i muskel-skelettsystemet, som orsakar ihållande smärta från nacken till huvudet.” Skulden läggs helt och hållet på inflammationen – trots att den i verkligheten bara är en KONSEKVENS av problemet och inte dess ORSAK. Faktum är att reklamen sannolikt skulle vara mindre effektiv för försäljningen av läkemedlet om den avslöjade den verkliga orsaken till problemet och föreslog en metod för att lösa det slutgiltigt. Detta väcker viktiga frågor om reklamens roll inom sjukvården och om transparensen i den information som ges till konsumenterna om deras sjukdomar och tillgängliga behandlingsalternativ. I Schweiz är till exempel läkemedelsreklam förbjuden – en strategi som syftar till att bättre skydda medborgarna från potentiellt vilseledande budskap som enbart är inriktade på att öka försäljningen.

Vid många besvär, inklusive uträtad halslordos, ignorerar skolmedicinen orsakerna och har ingen verklig lösning. Till slut, när halsryggraden är oåterkalleligt skadad, kommer läkaren att föreslå en operation. Om du är klok, vidtar du åtgärder så tidigt som möjligt för att lösa problemet permanent om din nacke är upprättad – och förlitar dig på dem som erbjuder VERKLIGA lösningar, istället för att vänta tills det är för sent och låta dig påverkas av läkarnas skadliga lugnande besked eller vilseledande reklam. Detta råd gäller naturligtvis även för andra besvär du kan ha.

Uträtad halslordos och kirurgi

Det finns ett ordspråk: ”Om det enda verktyg du har är en hammare, ser varje problem ut som en spik”. Inom kirurgin förvandlas denna hammare till en skalpell, som används för att avlägsna det som anses vara överflödigt och påstås vara orsaken till problemet. Det finns vissa ”specialister”, särskilt utomlands, som har kommit på den absurda idén att minska trycket som orsakas av en felställning i halsryggraden, Atlas eller käken genom att ta bort delar av benet för att skapa mer utrymme – exempelvis processus styloideus eller utskjutande delar av felpositionerade kotor, istället för att helt enkelt återställa en korrekt halsryggsjustering.

Problemet med en för rak nacke, den allestädes närvarande felställningen av C1 och C2 samt den bakåtställda underkäken ignoreras eller underskattas. Användningen av skalpellen visar sig vara betydligt mer lukrativ. Numera är det allmänt känt att mejseln ofta används på ett olämpligt sätt – med ett syfte som är allt annat än ädelt: att tjäna pengar. Att skaffa sig gedigen kunskap och vidareutbilda sig inom hälsa har blivit en verklig form av självförsvar. Just därför strävar vi på denna webbplats efter att förklara olika ämnen i detalj. En genuin förståelse skyddar mot att bli vilseledd.

Vad gör en manuell terapeut när han stöter på en för rak nacke?

En fysioterapeut kan använda olika metoder för att lindra smärta och besvär orsakade av en uträtad halslordos:

Manuell terapi: Fysioterapeuten kan använda tekniker för att stretcha och slappna av musklerna i nacke och rygg. Detta kan bidra till att minska muskelspänningar och förbättra rörligheten.

Ledmobilisering: Används för att förbättra ledernas rörlighet. Fysioterapeuten applicerar en kontrollerad och gradvis kraft för att hjälpa halsryggradens leder att återgå till sin naturliga position.

Manipulation av ryggraden: Innebär en snabb, precis impuls (thrust) för att frigöra blockerade leder i halsryggraden. Även om tekniken kan lindra smärta och stelhet, används den endast efter noggrann bedömning eftersom den medför vissa risker.

Massage med hjälpmedel: Här används speciella apparater för att massera vävnaden, lösa upp muskelspänningar och förbättra blodcirkulationen.

Myofasciell terapi: Innebär riktat tryck på muskeltriggerpunkter för att lindra smärta och stelhet. Denna teknik kan kombineras med andra manuella behandlingsmetoder.

Stretchövningar: Terapeuten kan rekommendera specifika stretchövningar för nacke och rygg för att förbättra rörlighet och flexibilitet. En av de vanligaste övningarna innebär att försiktigt luta huvudet åt sidan och hålla positionen i cirka 20 sekunder, och sedan upprepa på andra sidan. En annan övning är att luta huvudet bakåt, hålla positionen i några sekunder och sedan långsamt sänka det igen.

Styrkeövningar: Används av fysioterapeuter för att stärka musklerna i nacke och rygg, förebygga ytterligare skador på halsryggraden och förbättra hållningen. Det är viktigt att övningarna utförs korrekt för att undvika extra belastning på halsryggraden. Fysioterapeuten ger detaljerade instruktioner om rörelserna och träningsfrekvensen baserat på patientens individuella behov.

Elektrostimulering: En metod där en apparat skickar elektriska impulser till musklerna för att skapa rytmiska, ofrivilliga muskelkontraktioner. Denna teknik kan användas för att stärka försvagade nack- och ryggmuskler samt förbättra hållningen.

Radiofrekvensbehandling: Använder högfrekvent energi för att värma upp djupa vävnader och stimulera kroppens naturliga läkningsprocess genom att öka den lokala blodcirkulationen. Den kan användas för smärtlindring, minskning av inflammation och påskyndande av läkning av skadade vävnader.

Ultraljudsterapi: Använder högfrekventa ultraljudsvågor för att stimulera djupa vävnader och förbättra blodcirkulationen. Ultraljud kan hjälpa till att minska inflammation, lindra smärta och förbättra muskel­flexibiliteten.

Laserterapi: Denna teknik använder en laserstråle för att minska inflammation och påskynda läkningen av skadade vävnader, med en smärtlindrande effekt.

Värme- och kylterapi: Fysioterapeuten kan använda värme eller kyla för att lindra smärta och minska stelhet. Överväg även att använda bastu.

Vad har alla dessa behandlingar som används av fysioterapeuter gemensamt? De verkar på en symptomatisk nivå istället för att behandla de verkliga orsakerna som håller nacken i fel position. Även om dessa behandlingar kan vara behagliga och ett bra komplement för symtomlindring, är det osannolikt att de ensamma återställer en hälsosam halslordos – även om en tillfällig smärtlindring kan ge intrycket av att man är på rätt väg. Dessa metoder är utan tvekan bättre än att ta läkemedel. Om symtomen kvarstår, kom ihåg att läsa denna sida igen.

CCSVI och uträtad halslordos

CCSVI (Kronisk cerebrospinal venös insufficiens) är ett tillstånd som kännetecknas av minskat venöst blodflöde, vilket hindrar blodets avflöde från hjärnan och ryggmärgen. Detta påverkar i sin tur negativt utbytet av likvor. Detta fenomen förknippas med en rad ofta besvärande symtom och kan bidra till uppkomsten eller förvärringen av vissa neurologiska sjukdomar.

CCSVI kan orsakas av en medfödd missbildning av venerna, som påverkar deras struktur och blodflöde, eller av en långvarig yttre kompression av kärlen. I vissa fall kan båda orsakerna förekomma samtidigt, vilket ytterligare begränsar blodflödet.

Vid utvärdering av CCSVI är det viktigt att inte göra misstaget att tillskriva alla förträngningar enbart venösa missbildningar.

Uträtad halslordos är ett ofta förbisett tillstånd som kan orsaka eller bidra till CCSVI.

Felställningen av de två första halskotorna, som vanligtvis förekommer vid uträtad halslordos, utgör en av de vanligaste yttre orsakerna.

Faktorer att kontrollera: Är nacken upprättad och framåtförskjuten? Hur är Atlas och Axis positionerade? Är underkäken förskjuten eller bakåtflyttad? I vilket skick är halsmuskulaturen? Är sternocleidomastoideus och skalenerna förtjockade och spända? Dessa ofta ignorerade faktorer är avgörande för en noggrann analys men beaktas sällan.

Det är viktigt att veta att diagnostiska avbildningar som angiografier och MRT med kontrastmedel kan vara missvisande och leda till feltolkningar. Vener, med sina slingrande förlopp och naturliga krökningar, kan utifrån betraktningsvinkel eller snittplan ge intryck av att ha förträngningar. Ibland är en synlig stenos på bilderna inget annat än en naturlig riktningsförändring av blodkärlet utan klinisk relevans.

En kritisk analys kan avslöja att vissa läkare eller radiologer – antingen på grund av bristande kompetens eller i vissa fall av mindre hedervärda skäl – presenterar resultaten på ett sätt som gynnar en viss tolkning. Till exempel kan de manipulera betraktningsaxlar eller justera tröskelvärden vid en datortomografi (CT) för att skapa en bild som stödjer en specifik diagnos och motiverar ett kirurgiskt ingrepp. Denna risk är särskilt viktig vid tolkning av magnetresonanstomografier (MRT), särskilt om läkaren som granskar bilderna har ett direkt intresse av att utföra en behandling.

För att undvika misstag eller intressekonflikter rekommenderas det starkt att alltid söka en oberoende andra åsikt vid granskning av diagnostiska bilder. Låt bilderna analyseras av en radiolog specialiserad på CCSVI, som varken har yrkesmässiga eller personliga kopplingar till den första specialist som konsulterades och som inte är förhandsinformerad om tidigare fynd. Detta säkerställer en mer objektiv och opartisk bedömning. En andra bedömning kan bekräfta den ursprungliga diagnosen, ge ett alternativt perspektiv eller föreslå andra diagnostiska och terapeutiska tillvägagångssätt.

Instabilitet i halsryggen efter whiplash

Efter en olycka med en whiplashskada kan leden uppvisa en överdriven laxitet, vilket leder till en översträckning av ledkapseln och/eller ligamenten i halsryggraden. Detta innebär att de drabbade kotorna rör sig överdrivet i förhållande till varandra, eller att Atlas förskjuts i relation till nackbenet. Detta resulterar i instabilitet vid rörelse eftersom muskler och senor inte är tillräckligt starka för att stabilisera leden. Detta kan orsaka överdrivet tryck på intilliggande strukturer såsom blodkärl och nerver. Även ogynnsamma nackpositioner som upprätthålls under en längre tid kan leda till en anpassning och översträckning av ligament och ledkapslar, vilket är fallet vid uträtad halslordos.

Du kan fördjupa dig i ämnet här: Instabilitet i halsryggen

Hur kan uträtad halslordos åtgärdas?

Om uträtad halslordos har funnits under en längre tid, möjligen inledningsvis utan symtom, är det en illusion att tro att det kan åtgärdas snabbt och utan betydande personligt engagemang. I de flesta fall räcker det inte med en enda behandling – det är nödvändigt att följa en strukturerad process som omfattar flera åtgärder i rätt ordning och med lämplig progression.

Ogenomtänkta tillvägagångssätt leder oundvikligen till misslyckande, om inte till och med en försämring av symtomen. Eftersom en upprättad nacke vanligtvis är särskilt känslig, med spända och förhårdnade muskler, är det avgörande att agera med försiktighet och stegvis för att inte förvärra en redan skör situation.

Att skjuta upp eller ignorera problemet utan att ta itu med det i tid och på ett effektivt sätt leder till en fortskridande och oundviklig degeneration av ryggraden. Detta minskar successivt möjligheten till en icke-invasiv lösning, tills en punkt utan återvändo uppnås – där kirurgi blir det enda återstående alternativet, med alla dess negativa konsekvenser, kostnader, smärta och potentiella komplikationer.

Det kan tydligt sägas att de symtomatiska behandlingar som rutinmässigt föreslås av läkare endast fungerar som palliativa åtgärder. Även om läkemedel tillfälligt kan maskera besvären, kvarstår det underliggande mekaniska problemet och förvärras till och med, vilket i slutändan leder till en ökning av symtomen. Detta resulterar i att läkaren ordinerar allt starkare läkemedel för att försöka hantera de alltmer belastande symtomen.

Att skjuta upp åtgärder vid uträtad halslordos är lika oklokt som att försumma sin tandvård. Den som tror sig spara pengar genom att undvika behandling kommer senare att möta ett mycket allvarligare, olösligt problem – åtföljt av kronisk smärta. Är det verkligen logiskt att skjuta upp problemet istället för att lösa det effektivt och permanent?

8 steg för att återställa den fysiologiska halslordosen

Innan de nödvändiga stegen för att återställa den korrekta halslordosen beskrivs i detalj, är det avgörande att förstå vilka tillvägagångssätt som avgör skillnaden mellan framgång och misslyckande.

Vägen till framgång

• Uträtad halslordos kan bekräftas genom en röntgenundersökning i upprätt och fri stående position.
• Genomför varje steg med beslutsamhet, låt dig inte distraheras och varken avskräckas eller stoppas av uppkomna svårigheter.
• Säkerställ att varje delmål verkligen har uppnåtts. Till exempel räcker det inte att bara använda en bettskena och tro att käkproblemet därmed är löst.
• Vid slutet av processen, kontrollera om den fysiologiska halslordosen faktiskt har återställts; om inte, fortsätt övningarna tills målet är nått.
• Införliva korrekta hållningsvanor för att förhindra att problemet återkommer.

Vägen till misslyckande

• Många agerar utan en tydlig strategi, går fram slumpmässigt och har ingen klar bild av vilka mål de vill uppnå.

• De förstår inte skillnaden mellan en rent symptomatisk behandling och en behandling som angriper orsaken. Följaktligen begränsar de sig till att behandla symtom och söka kortvarig smärtlindring, istället för att eliminera den underliggande orsaken.

• De förlitar sig blint på andras råd och accepterar information som ofta är ofullständig, missvisande eller motsägelsefull, utan att noggrant sätta sig in i problemet och utveckla ett välgrundat, medvetet perspektiv.
• De påbörjar en process utan att fullfölja den. De kontrollerar inte om ett steg VERKLIGEN är slutfört innan de går vidare till nästa.

8 steg till framgång

Några rekommendationer

Om en faktiskt befintlig och korrekt diagnostiserad Överrörlighet i halsryggen föreligger, måste detta vara det första problemet som hanteras och löses. Proliferationsterapi kan vara ett värdefullt stöd i denna process. Annars finns risken att alla andra åtgärder misslyckas och endast orsakar tidsförlust, onödiga kostnader och eventuellt till och med en försämring av problemet. Om instabiliteten påverkar C1 och C2 – de två första halskotorna – rekommenderas det inte att fortsätta med Atlaskorrigering innan instabiliteten har åtgärdats.

Om Bettfel förekommer och detta inte FAKTISKT åtgärdas, är återfall oundvikliga. Många kommer att försöka övertyga dig om att ditt bettproblem är löst, även om det inte är det. Kontrollera själv framför en spegel: TEST.

De övningar som beskrivs i punkt 5 eller 6 kan genomföras parallellt med de åtgärder som anges i punkt 2-3-4. Det är viktigt att undvika överdriven intensitet i övningarna och istället öka belastningen gradvis. Ett alltför intensivt träningsupplägg kan förvärra symtomen och leda till att man tappar motivationen. En lämplig, successiv ökning av intensiteten i övningarna är avgörande för att säkerställa kontinuerliga framsteg utan att överbelasta halsryggen.