Påverkan av atlasfelställning på cerebrospinalvätska

På denna sida vill vi fördjupa oss i hur en atlasfelställning påverkar cerebrospinalvätska (likvor) och de symtom som kan uppstå. För att göra detta ger vi viss grundläggande anatomisk information, medvetet förenklad, eftersom vårt mål inte är en vetenskaplig avhandling utan en bättre förståelse av de underliggande mekanismerna.

Vad är cerebrospinalvätska?

Cerebrospinalvätska, allmänt känd som likvor, är en klar vätska som omger och skyddar hjärnan och ryggmärgen. Den fungerar som en stötdämpare, upprätthåller en stabil kemisk miljö, förser hjärnan med näring och underlättar avlägsnandet av metaboliska restprodukter.

Hur produceras likvor?

Likvor produceras dagligen i en mängd av cirka 0,5 liter från plasman i det arteriella blodet, som huvudsakligen förs in i skallen genom halspulsådrorna. Efter att ha fullgjort sina funktioner absorberas likvor och återförs till det venösa kretsloppet via halsvenerna. I nervsystemet finns det vid varje given tidpunkt mellan 60 och 200 ml vätska, som förnyas tre till fyra gånger per dag.

Förstå cirkulationssystemet för cerebrospinalvätska

Att förstå var hjärnvätskan kommer ifrån och vart den tar vägen hjälper oss att identifiera orsaken till många neurologiska symtom som anses vara obotliga. Eftersom vätskor inte kan komprimeras, följer de en enkel fysikalisk lag: Om det uppstår ett hinder vid utflödet, saktas även inflödet ner. Med andra ord: Om vätskan inte kan rinna ut, kan ingen ny vätska flöda in. Om huvudvenen, alltså halsvenen, genom vilken cerebrospinalvätskan dräneras, har en förträngning (stenos), hur ska då hjärnvätskan kunna flöda korrekt? Om likvorcirkulationen blockeras, kan du föreställa dig vilka effekter detta kan ha på hjärnan? Denna fråga ställs sällan.

Som så ofta är fallet fastnar man i oviktiga detaljer och förbiser det uppenbara. Det borde inte vara förvånande att fiskar i ett akvarium blir sjuka eller dör om vattnet aldrig byts ut; lika lite borde det förvåna att neurologiska problem såsom huvudvärk och många andra störningar uppstår när hjärnan tvingas att ”simma” i sina egna avfallsprodukter.

Konsekvenser av förändringar i produktion eller resorption av likvor

En betydande förändring i produktionen eller resorptionen av hjärnvätska kan hos barn leda till hydrocefalus och hos vuxna till intrakraniell hypertoni, medan mindre förändringar som påverkar likvorflödet kan störa tryckbalansen som är avgörande för nervsystemets normala funktion.

Likvor anpassar sig efter fluktuationer i blodflödet och hjärnmassan för att hålla det intrakraniella trycket och volymen stabila. Ett underskott i blodflödet kan dock direkt påverka produktionen av cerebrospinalvätska och dess cirkulation.